Kenya

Olgis min Olgis. 18 år i dag och vi har åkt hela vägen från kalla Sverige till hav, sand mellan tårna, syrsors sång, klåfingriga apor, ljumna nätter och brännande sol för att fira! Som jag har längtat efter den här veckan. Räknat dagarna. Som ett barn. En törstande kamel.

Och nu är vi äntligen här i vilsamheten, Vi bor på Kinondo Kwetu, ett så fantastiskt fint ställe på Diani Beach, söder om Mombasa.

Ni vet den där väl avvägda lyxen som inte skriker nyrik statusjägare – den lyxen hittar man här. Allt är vackert, behagligt, mjukt och vänligt. Som en drömmammas varma famn. Som jag njuter.

 

Den årliga skidresan

Traditionerna. Man behöver dem. För att orientera sig, som ledljus och riktning.

Vår årliga kvinnor-och-barn-skidhelg har blivit en just sån fin tradition som precis alla i familjen ser fram emot.

Den här gången höll allt på att gå åt helvete pga av en isfläck. Kvällen innan dagen d på väg hem från kvällsfodring i stallet föll jag alltså som en tecknad figur på ett bananskal. Fast på is då. Tog emot mig med utsträckt hand och kände omedelbart att det här, det är INTE bra.

Och natten kom o handleden värkte och dunkade och jag sov inte en blund och på morgonen kunde jag inte lyfta min baby och jag var tvungen att ringa Ann o ställa in alltihop o bege mig till närakuten. 6 timmar senare såg jag ut så här:

Handledsben av. Gipsskena i tre veckor och instruktioner om att ta det lugnt. Fick nåt dundersmärtlindrande piller, åkte hem till barn o svärmor som kom o passade barn o hundar o kände mig så jävla nedslagen. Skidresan som vi alla längtat efter…ANTIKLIMAX:-((((

Men så somnade jag med babyn klockan 20.00 och sov 10 timmar smärtfri sömn och vaknade 06.00 o kom på att biljetterna var ombokningsbara och att tre av mina barn faktiskt ät så stora att de kan bära sina väskor själva samt åka skidor utan guidning av morsa. Och armen blir ju inte bättre av att ligga hemma o deppa…Så jag väckte smågrisarna, drog på mig ergobabyn, konkade väskor och vagn med den friska handen och fick i väg oss till Järvsö ändå.

Järvsö. Bergshotellet. Så enkelt, så nära och så lagom. 3 timmars skön tågresa till mysig Hälsingeby, fräscht nybyggt hotell med fina prisvärda familjerum. Ski in/out och skidshop i huset. Lagom stort skidsystem med både barnsligt enkla men också utmanande backar.

Och så lite god mat på det. En meny som räckte gott o väl för tre dagar utan att vi tröttnade.

Järvsö i mitt hjärta alltså!!!!

Sista dagen kom Ann på att hon varit på ett helt fantastiskt ställe förra vintern som heter Orbaden. Hon stannade där över natten på väg upp till Åre och har längtat tillbaka sedan dess. Som en liten surprise ringde hon och bokade in oss där och hela gänget fick ett sista dygn på det som torde vara ett av Sveriges bästa spahotell. Så otippat fint som det blir när superentrepenörskvinnor få gå loss med sina drömmar. Helt makalösa sviter inredda av Hälsingeprofiler som Peter Stormare, Victoria Silvstedt och Carolina Klüft.Världens vackraste utomhuspool, mat i världsklass och frukost för gudar.

Tack Ann och alla barn för att ni är mina ankare i livets karusell. Må denna årliga skidtradition få leva vidare for ever and ever!!!

 

-3 och undergångskänsla

Det är något med de första kalla nätterna. Instinkten skriker i en att det här inte går längre. Kylan tar livet av dig kvinna. Fly mot värme. NU. Men så övertalar man djuret i sig att det inte är någon fara på taket och så beställer man den fetaste stalloverallen, en mössa med inbyggd pannlampa i och underställ och baklava och de varmaste vantarna som finns på marknaden. Och så anpassar man sig. Och gillar till och med läget.

Och det lilla barnet fick se snö för första gången i sitt lilla liv och han protesterar inte det minsta mot overallen ännu och hans ögon tindrar och han sitter tyst och stilla i selen och begrundar de sista löven som sitter i de nästan nakna träden. Det är en sådan ynnest att dela dagarna med en sju månaders. En sån lycka.

I går tog vi oss in till stan och gick på Fotografiskas invigning av ”Smile – and the rest will follow”, en utställning signerad fotografen Jörgen Hildebrandt och hjälporganisationen Operation Smile, som utför kostnadsfria operationer på barn med läpp-, käk- eller gomspalt. Prins Karl Philip invigde och Malou von Sivers höll ett fint samtal med fotografen, Prinsen och en av kirurgerna som jobbar på fältet. Så himla fin utställning. Gå och se med era barn!

 

Härliga samtal

– I samarbete med Fuelbox –

Hemma från La France och jag måste bara tipsa er om en omvälvande grej som vi testade under resan: Fuelbox. Låt mig säga såhär, jag är (nästan) glad att det regnade sex av åtta dagar på vår semester på grund av den här lilla boxen! Vi testade parboxen och vi hade framförallt väldigt väldigt roligt när vi drog korten. Och så blev vi stolta över varandra, kände vi-känslor och i bland blev vi till och med lite generade. Vi bestämde innan att vi inte fick avbryta varandra och inte bli sura, haha! Mina favvokategorier är definitivt Minfält och Mina, dina och våra.

När man har känt varandra länge och umgås hela tiden så ligger samtalen mycket i nuet och snurrar kring vardagen och det praktiska. Man löser saker, planerar, fixar och fattar beslut och fokuserar på att få i hop livet.

Med Fuelbox får man lite hjälp att bryta den vanan och börja prata med varandra som man gjorde alldeles i början när man lärde känna varandra. När man ville veta allt. Gräva fram den där skatten till människa som man precis hade hittat. Man var som en galen journalist som ställde frågor om gamla mostrar, om barndomen, om favoritböcker och hatmusik, om framtidsdrömmar, sorger, besvikelser, älsklingsmusik och ömma tår.

Sen tror man att man har stenkoll och vet allt om de man älskar. Men det är ju en illusion såklart. För människor ör outtömliga och föränderliga.

Man behöver fråga varandra viktiga frågor under hela livet.

För att se varandra ur nya perspektiv. Känna det kittlande med att man inte vet allt. Bli nyfiken och nykär.

Fuelbox finns både för par, vänner o familj. Så himla bra julklapp!

Gå in på Fuelbox och beställ i dag. Knappa in koden Sanna så får du 15 % i rabatt!

 

Och så kom solen och lyckan med den

Det sprack upp tillslut. Och vi blev som törstiga ökenvandrare. Kastade oss ut på altanen, drog av oss kläderna och liksom sög i oss ljuset och värmen. Bara svennebananas som gör så. Suger i oss ljus.

I övrigt:

Sett Making a murderer. Säsong 2. Beroendeframkallande. Kathlyn Zellner är min nya idol. Vill bara se henne timme ut o timme in lösa mordfall, testa bevisning, få fångar friade. Vilken jävla människa alltså! Halleluja!

Shoppat drömkappa från Maje. Älskar Maje. Älskar grönt. Älskar kvalitet. Ull.

Varit i Mougins. Kollat in Picassos hus. Tänt ljus för mamma. Var jag än kommer, vad jag än äter, mamma borde varit med. Alltid tomrum i själen när något känns extra mysigt. Hon fattas mig. Har fortfarande en känsla av att vara amputerad.

Varit i Antibes. Ätit Moules, sett barn o man bada, gått på tivoli. Kollat båtar, glittrande hav.

Ätit tarteletter. Milles feuilles. Croissanter. Pain au chocolate. Sjungit sockrets, smörets och vetemjölets lov.

Gått vidare på temat ostar. Hittat mina drömmars ostbutik.

 

Rapport från ett regn

Vi är i Cannes. Firar höstlov och ser regn vräka ner i bukten och vågor slå upp på Croisetten. Alltså episkt regn. Så mycket regn att en fem meters springtur mellan ytterdörr och bil innebär en häftig dusch. Att bli dyngsur.

Men vi njuter på ändå. Av att göra ingenting. Bara äta franska bakverk, mumsa tryffel, sova när bejbyn sover, läsa lite, scroll le internet, bli uttråkad, dra ner på stan o glo på folk under paraplyer, äta mer bakelser, titta på sjuka vågor, vackra väskor, vackra kläder, drömma om att bli en fransk chic Madame med oklanderlig stil, målade naglar och chaneldräkt, bli tokig på franska servitörer som tror att de äger världen, tänka på Picasso, tiden, tiden som flytt, tiden innan ryssen och cashen dominerade le Croisette, tiden då konsten och den goda smaken var allt. Eat, sleep, dream, repeat. Och så några varv i karusellen förstås!

 

Sov gott!

Jotex var ju här på Stora Lundby och fixade julfint. Samtidigt passade vi på att göra i ordning vårt gästrum. Stora Lundby är en oas för oss. Direkt när man kör uppför allén och kommer in på gårdsplan sänker sig lugnet och man hamnar lite som i en egen värld där inget stör. De stora ekarna vaggar en till ro och man vaknar till fåglarnas kvitter.

Jag vill att våra gäster ska känna som att de tar in på hotell när de kommer till oss. Massor av fluffiga kuddar, härliga färger, och en helt egen liten relaxavdelning där man kan sitta och läsa och mysa! Jotex har ett helt fantastiskt sovrumssortiment och jättefina möbler. Sänggavlar, lakan, överkast, kuddar, sängbord och lampor till riktigt bra priser.

Resultatet blev helt amazing om jag får säga det själv. Vill flytta in här själv på jullovet. Ta en paus från alla ungar, sova i cirka 100 år och bara vakna i den här fluffdrömmen och sen ägna dagarna åt att ligga och läsa och äta julgodis och sen sova lite till.  Galet mysigt ju.

Vill du också fixa fint? Med koden LUNDELL20 får du 20% på hela ordern (ej rea) fram till den 4/11-2018. Gå in på Jotex och julbotanisera!

Sänggaveln heter Charleston och är min favorit bland Jotex sänggavlar!
Fåtöljen heter Venice. En gul dröm! Mattan i ull är full av rosor och heter Mulini. Det lilla marmorbordet heter Idaho.
En dagbädd som heter Carmel. Perfekt som extrasäng på natten.
Julstjärnor. En kan inte sätta upp för många. En kan inte få nog av dem! Maya är tredimensionell, av papper och alldeles alldeles underbar.
 

Rekordet bland risiga nätter

Har ju skrutit en del om mitt sovbarn. Att han sover så mycket och så bra och hej och hå. Tjena! Nu är det andra bananer som gäller. Vakna ca en gång i timmen och ha bunga bunga-party. Tutte duger ej för att somna om lite fint. Nej, det ska lekas:-(. Umgås:-(. 00.25. 03.30. 05.50. Herregud. Må denna 6-månaders fas passera fort!

Tre nätter och jag är ett vrak i kroppen. Vaknade med ett rött öga o nån slags allergikänning.

 

Häst häst häst

Har sån otrolig nytändning på hästarna. Vill bara rida, rida, träna och hänga med älsklingarna.

Förra året tänkte jag ärligt både en och två gånger att det här med hästarna kanske ändå inte var värt det. Ninna fick sitt andra fånganfall förra sommaren. Hela förra året var alltså en ända lång väntan på få henne hel och frisk. Olga började drömma om ett utbytesår i Nairobi i Kenya och jag tänkte att utan Olga i stallet så faller liksom hälften av det roliga bort. Och så toppades allt det här av att jag blev gravid och med det kom sjuk foglossning, hypotyreos som gjorde mig orkeslös och svag i kroppen och oförmögen att ens tänka häst och på det blev jag erbjuden en massa roliga arbetstillfällen som  jag inte kunde tacka nej till. Ändå köpte jag en liten ettåring mitt i den här dippen. För att jag i mitt förstånd vet att hästarna gör mig frisk. De ger mig energi. De får mig att vilja kliva upp på morgonen hur jävligt livet ens känns i övrigt. They are my totemanimals. Så på ren överlevnadsinstinkt mitt i min värsta hästdipp någonsin så klickade fingrarna in mig på hästen och jag hittade lilla Shiloh som jag bara inte kunde motstå och så köpte jag henne på impuls.

Och så föddes Fox, min foglossning försvann i ett nafs, jag blev hög på livet av lycka och Ninna blev – peppar peppar – helt återställd. Och jag längtade efter att få sitta på hästryggen igen. Ridning är det roligaste jag vet – i min ryggrad vet jag ju det. Bortsett från riktigt fina mänskliga möten förstås. Men just känslan av att få andas och röra sig tillsammans med hästar gör mig hög på oklart vilket hormon, men troligtvis oxytocin i en perfekt blandning med adrenalin.  Och nu vill jag bara träna träna träna. Har blivit så himla inspirerad av att spela in den här fina serien under hösten. Fått så mycket insikter och nya tankar om hästars otroliga kommunikativa förmåga. Sett människor som verkligen har helt unika förmågor att få sina hästar med på noterna. Som att jag har öppnat en helt ny dörr till något som alltid har funnits men som jag inte har hittat. Och jag vill fortsätta skapa hästparadiset på vår gård. Utöka lösdriften. Bygga ytterligare en till ligghall, skapa ett system som gör att vi kan alternera hagar på ett smidigare sätt och göra det så bekvämt och skönt som möjligt för oss människor.

MVH High on horses<3

 

Smygstartar julen lite…

Jag älskar ju julen. Har alltid gjort. Hela hösten längtar jag efter att få gå i en Bullerby-värld av tindrande ljus, doftande hyacinter, sprakande eld, extra god mat, julmusik (vet att jag är galen, men ÄLSKAR julmusik!!!), olika sorters samkväm och upphöjt mys. Jag är en sån obotlig julromantiker och älskar att förvandla vårt hem och trädgård till ett julparadis med ljusslingor, ärvda tomtar, granris, speciella kuddfodral och dukar som bara åker fram i december.
Därför var det så extra roligt att Jotex hörde av sig och undrade om jag ville göra ett juligt samarbete. Vi har sedan tidigare sammetsgardiner och sänggavlar från Jotex som är så himla snygga så efter en snabb titt på deras hemsida(länk) där jag hittade så mycket härliga möbler och julsaker så jag tackade jag ja direkt. 
Förra veckan kom Paulina och Ivet från Jotex upp hit med en lastbil full av möbler, porslin, julpynt och ett hav av hyacinter och amaryllis och tillsammans skapade vi ren julmagi. Det blev sååååå fint. Kan inte vänta på att december ska komma så att jag får ha glöggfest i vårt uterum som blev så här:
Stolarna!!!! Rippats heter dem och kostar bara 1798 kr för 2-pack.
Ljusstaken Gull, min favvo i hela Jotex sortiment för tillfället! Det vita porslinet heter Sand och det gröna Terragona. Så fint!
Är inte den här fåtöljen så himla fin??? Och så älskar jag att den heter Montauk för det får mig att tänka på min älsklingsserie The Affair.
Moyo, min Moyo! Extra nöjd över att fåtöljen Montauk ackompanjeras av en stooor puff!
Vill du också smygstarta julförberedelserna? Nu har Jotex en kampanj där du får 20 % på hela din order, även möbler och mattor (ej rea) tom 2018-11-04. Gå in här! Glöm inte att knappa in koden LUNDELL20